Så har elnätsavgiften ändrats sedan 1999

Elnätsavgiften för Ei:s typkund villa med 20 A och 20 000 kWh var i median 11 670 kr 2026 och 5 167 kr 1999, inklusive moms: en ökning med 126 %, eller 38 % i fast penningvärde. För typkunden lägenhet, 16 A och 2 000 kWh, steg medianen från 1 065 till 2 698 kr (55 % realt).

Alla belopp inklusive moms, per 1 januari. Källa: Energimarknadsinspektionen (Ei) och SCB (KPI), vår beräkning · data t.o.m. 1 januari 2026 · Så har vi räknat

Vad räknas in i elnätsavgiften här?

Siffrorna är Ei:s typkunder: vad elnätsbolaget tar betalt för en tänkt kund med en viss säkring och förbrukning, enligt prislistan som gällde den 1 januari varje år. I beloppet ingår den fasta avgiften, överföringsavgiften per kWh och myndighetsavgifterna. Vi har lagt på 25 % moms.

Inte med: energiskatt (totalpriset per kWh), själva elen (spotpris, påslag och elhandlarens avgifter), effektavgifter och prisändringar under året. Det är ett listpris för en typkund och inte vad ett genomsnittligt hushåll betalade. Verklig förbrukning och säkring skiljer sig. Hur förbrukningen brukar se ut: normal elförbrukning.

Median, billigast och dyrast per år

Medianen är det mittersta bolaget: hälften av bolagen tog mer, hälften mindre. Billigast och dyrast är enskilda bolag eller prisområden det året. Billigast 2026 var LKAB Nät AB för både lägenheten och villan (enligt Ei; bolagets prislista är inte publicerad, så siffran kan inte kontrolleras), och dyrast var Blåsjön Nät AB för båda. Det dyraste bolaget tog 3,9 gånger så mycket som det billigaste för lägenheten. 1999 var skillnaden 5,0 gånger.

Förändringen av medianen (2 030 → 2 698 kr, +33 %) är inte samma sak som medianen av bolagens egna höjningar, som Elnätsavgift per bolag visar (sedan 2022: +36 %).

Har avgiften ökat mer än inflationen?

Ja. För alla sex typkunder har medianen ökat mer än konsumentpriserna, oavsett vilket startår i tabellen nedan man räknar från. Från 1999 till 2026 steg konsumentpriserna med 63 %, medan medianen för nätavgiften steg med 153 % för en lägenhet och 126 % för en villa med elvärme (20 A, 20 000 kWh). I fast penningvärde var nätavgiften alltså 55 % respektive 38 % dyrare 2026 än 1999.

Ökningen har inte varit jämn. I början av 2000-talet sjönk lägenhetens avgift i fast penningvärde (till 1 641 kr 2003 i dagens pengar). Den låg sedan på ungefär samma nivå till 2008 och steg därefter nästan varje år fram till 2022. Under åren med hög inflation 2022–2024 var den realt ungefär oförändrad. Från 2024 till 2026 steg den med 14 % i fast penningvärde.

Hur mycket bolagen höjde inför 2026 finns på Elnätsavgift per bolag.

Största höjningarna sedan 2021

Bland de 105 bolag och prisområden som har jämförbara siffror för både 2021 och 2026 höjde det mittersta av dem lägenhetens avgift med 39 %. 18 höjde mindre än inflationen (24 %), och ingen sänkte. De största höjningarna i procent:

Bolag som har slagits ihop eller fått ny redovisningsenhet sedan 2021 saknas i listan, och det gör även bolag vars egen prislista visar en effektavgift som Ei:s belopp inte innehåller. Hela listan finns i CSV-filen.

Skillnader mellan elområdena

Tabellen visar bara bolag vars hela nät ligger inom ett elområde enligt Svenska kraftnäts lista från 2022. Ellevio, E.ON Energidistribution och Vattenfall Eldistribution har nät i flera områden och är inte med. Nätområden som har bytt ägare efter 2022 syns inte. Det är därför få bolag i SE1 och SE2. Nätavgiften beror på elnätsbolaget och inte på elområdet. Elområdet styr spotpriset men inte nätavgiften.

Varför har nätavgiften höjts?

Elnätsbolagen sätter själva sina avgifter, men Energimarknadsinspektionen (Ei) beslutar i förväg ett tak för hur mycket varje bolag sammanlagt får ta ut av sina kunder under fyra år, en så kallad intäktsram. För 2024–2027 blev ramarna sammanlagt cirka 326 miljarder kronor, ungefär 100 miljarder mer än inför 2020–2023 räknat i fast penningvärde. Enligt Ei är en huvudorsak att den tillåtna avkastningen höjdes till 4,53 procent på grund av högre räntor, och att nätets värdering ökade med byggkostnaderna. Planerade investeringar förklarar bara en mindre del. Ramarna för 2020–2023 höjdes också i efterhand, med cirka 13 miljarder kronor, sedan kammarrätten 2022 underkänt delar av Ei:s beräkningsregler. Bolagen väljer själva om de tar ut hela ramen.

Källa: Energimarknadsinspektionen: beslut om intäktsramar 2024–2027 (2024-04-03), omprövade intäktsramar 2020–2023 (2024-09-18) och Frågor och svar om elnätsreglering och elnätsavgifter.

Kan jag byta elnätsbolag?

Nej. Elnätsföretagen har monopol inom sitt område, så du betalar nätavgift till det bolag som äger elnätet där du bor (Energimarknadsinspektionen). Elhandelsföretaget kan du däremot välja fritt.

Vanliga frågor

Hur mycket har elnätsavgiften höjts sedan 2016?

Medianen för en villa med 20 A och 20 000 kWh steg från 7 669 kr 2016 till 11 670 kr 2026, alltså 52 %. Konsumentpriserna steg 34 % under samma tid, så i fast penningvärde ökade avgiften med 14 %. För en lägenhet med 16 A var ökningen 61 % (20 % realt). Beloppen gäller per 1 januari och inkluderar moms (Ei, vår beräkning).

Vad kostade elnätet för en villa år 2000?

En villa med 20 A och 20 000 kWh om året betalade i median 5 181 kr inklusive moms i nätavgift 2000, enligt Ei:s typkundsdata. I dagens penningvärde motsvarar det 8 420 kr. 2026 var medianen 11 670 kr. Billigast 2000 var 2 275 kr och dyrast 8 824 kr.

Varför skiljer sig nätavgiften så mycket mellan bolagen?

Varje elnätsbolag sätter sina egna avgifter inom den ram Ei beslutar. 2026 tog det dyraste bolaget 3,9 gånger så mycket som det billigaste för en lägenhet med 16 A, och 3,0 gånger så mycket för en villa med 20 A och 20 000 kWh. Ei pekar bland annat på glesbygd med få kunder per meter nät och nätets ålder (Ei).

Är siffrorna vad hushållen faktiskt betalade?

Nej. Det är Ei:s typkunder: prislistan den 1 januari för en tänkt kund med en viss säkring och förbrukning, med fast avgift, överföringsavgift och myndighetsavgifter och 25 % moms. Effektavgifter, prisändringar under året, energiskatt och själva elen ingår inte. Verklig förbrukning och säkring skiljer sig mellan hushållen.

Så har vi räknat

• Ei:s fil "Hushållskunder" har en rad per redovisningsenhet och prisområde och en kolumn per år 1999–2026. För varje typkund och år tar vi alla rader med ett belopp, multiplicerar med 1,25 (moms) och räknar median, lägsta och högsta värde.
• Rader där beloppet bara består av myndighetsavgifter räknas som saknade. Vi använder samma jämförelseregler som på Elnätsavgift per bolag: en siffra hos Ei räknas, även för bolag på Ei:s lista över effektavgifter. Från 2022 utesluter vi bara bolag vars egen prislista visar en effektavgift som Ei:s belopp inte innehåller. Det ändrar medianen med högst 1,6 %. För 2026 räknar vi med myndighetsavgiften 139,89 kr för alla bolag, och två rader är rättade efter bolagens prislistor (E.ON Syd & Mellersta 2026, och Gotlands Elnät, där Ei räknar myndighetsavgiften två gånger enligt bolagets prislista 2026). Vi antar att det gäller alla år sedan 2015 och tar bort den extra avgiften i hela serien. Medianer, billigast och dyrast före 2022 påverkas inte. Därför stämmer 2026 exakt med Elnätsavgift per bolag.
• Antalet bolag minskar från 257 till 136, främst för att bolag har slagits ihop. Urvalet är alltså inte samma bolag alla år. En kontroll med samma 92 bolag varje år 2016–2026 ger nästan samma ökning: medianen för dem steg med 59,1 % mot 60,5 % för alla bolag (lägenheten). SCB:s nationella snitt för elnätspriset visar samma utveckling (+165 % för lägenheter och +133 % för villor med elvärme 1999–2026, oviktat medelvärde).
• Fast penningvärde: KPI för januari varje år (SCB), uttryckt i januari 2026 (76,27 → 124,58, 2020 = 100).
• Några bolag låter överföringsavgiften följa elpriset. Då kan samma typkund få olika pris olika år av det skälet (Ei:s tabellförklaring).
• Elområde: bolagets nätområden enligt Svenska kraftnäts lista från 2022 (eSett, 27 oktober 2022), matchade på bolagsnamn. Bolag med nät i flera elområden finns bara i riksmedianen. Nätområden som köpts eller sålts efter 2022 syns inte, och enskilda redovisningsenheter hos de största bolagen är inte med, även om de ligger i ett enda område.
• Den första versionen av beräkningen (16 oktober 2026) uteslöt alla bolag på Ei:s effektlista från 2022 och fick 2026 80 jämförbara bolag för lägenheten. Sedan Elnätsavgift per bolag kontrollerade bolagens egna prislistor (17 oktober 2026) räknas de med här också, så siffrorna för 2022–2026, de billigaste bolagen och höjningslistan bygger på fler bolag. Åren före 2022 påverkas inte.

Ladda ner som CSV (CC BY 4.0, källa Ei och SCB) – alla år och alla sex typkunder. Förändringen per bolag: höjningar per bolag (CSV). Kolumner: öppna data. Spotprisets historik: elprisstatistik. Så räknar vi i övrigt: om sajten.

Källor

• Energimarknadsinspektionen – Nätavgifter elnät: fil Hushållskunder 1999–2026 och tabellförklaring; licens enligt Ei Öppna data
• Ei – Frågor och svar om elnätsreglering och elnätsavgifter
• Ei-nyheterna om intäktsramar: 2024-04-03 och 2024-09-18
• SCB – KPI, fastställda tal (KPI2020M1980/KPI2020M)
• Energimyndigheten/SCB – Elnätspriser per 1 januari (SSDArElnatspris), för kontrollen
• Svenska kraftnät – Nätområden per elområde (PDF, 27 oktober 2022)

Historik, ingen prognos. Elnätsbolagens namn står som i Ei:s data, utan omdömen.